Efter Socialutskottets beslut bör regeringen så fort som möjligt ge direktiv till huvudmannaskapsutredningen om att skapa lagförslag om att grundläggande behov ska räknas i sin helhet.
– Tillsammans med ett statligt huvudmannaskap skulle det kunna bli riktigt bra, säger Sophie Karlsson.
En majoritet i riksdagens socialutskott röstade den 3 mars för att huvudmannaskapsutredningen bör få ett tilläggsdirektiv om att utarbeta lagförslag som gör att samtliga hjälpmoment för alla grundläggande behov ska ge rätt till personlig assistans. Beslutet i riksdagen väntas tas den 16 mars. Sophie Karlsson. Ordförande i IfA, Intressegruppen för assistansberättigade, ser detta som ett viktigt ställningstagande.
– Från assistansanvändarsidan har vi sedan länge påtalat att behoven måste ses i sin helhet. Det är hoppingivande att socialutskottet visar att det finns en vilja att förbättra detta.
S och M reserverade sig
V, SD, KD, L, MP och C röstade för beslutet i Socialutskottet, S och M reserverade sig mot beslutet. Om beslutet fastställs i riksdagen den 16 mars ges regeringen ett så kallat tillkännagivande att följa beslutet. Regeringen är inte tvungen att följa det men måste inom två år rapportera hur de hanterat tillkännagivandet. Sophie Karlsson beklagar att de två största partierna reserverade sig.
– Ett enhälligt stöd skulle bättre ha säkrat ett positivt slutresultat när beslut ska tas om hur detta ska genomföras.
Vad anser du att detta beslut bör få för följder?
– Att regeringen ser till att snarast skrida till verket.
Rättspraxis sedan 2009
Att bara så kallade integritetsnära delar av grundläggande behov räknas som grund för assistansersättning startade med ett internmeddelande på Försäkringskassan 2007 och fastställdes i en dom i Regeringsrätten 2009. IfA har hela tiden arbetat mot denna rättspraxis.
– Att den enskilde ska behöva nagelfaras i detalj om olika integritetsnära moment och beräkningar i minuter eller till och med sekunder är ovärdigt vårt samhälle. För vems skull gör vi på det sättet?! Den enskilde ska rimligen kunna nyttja sina mänskliga rättigheter och leva jämlikt och efter sitt eget självbestämmande.
Ge utredningen tilläggsdirektiv!
Regeringen bör nu ge huvudmannaskapsutredningen tilläggsdirektiv om behovsbedömningen och grundläggande behov, säger Sophie Karlsson.
– Eftersom det finns en pågående utredning som handlar om personlig assistans så vore det bra att låta den se över detta. Detta går dessutom in på utredningens område, eftersom det i ett nytt huvudmannaskap måste framgå var gränsen ska gå för att ha rätt till personlig assistans. Om grundläggande behov fortsatt ska utgöra gränsen och om de behoven då endast beräknas i små beståndsdelar kommer det att ha stor betydelse för vilka som kan beviljas personlig assistans eller inte.
Inte tagit ställning till en tidsgräns
Sophie Karlsson säger att IfA är öppna för olika lösningar, men att de grundläggande behoven ses i sin helhet, vore en bra utgångspunkt för att bedöma vilka som ska ha rätt till personlig assistans.
– IfA har inte tagit ställning till någon tidsgräns men om det handlar om i huvudsak dagligen och kontinuerligt förekommande behov, som ses i sin helhet, så torde det handla om åtminstone några timmar per vecka som nedersta gräns.
Kan bli riktigt bra
Lars Lööw sade nyligen att hans utredning inte kommer att lägga fram ett kommunalt huvudmannaskap som ett alternativ. Sophie Karlsson ser det som ett mycket bra ställningstagande av utredningen.
– Det fanns heller inte stöd för annat i riksdagen. Ett statligt huvudmannaskap tillsammans med en lag om att grundläggande behov räknas i sin helhet skulle bli riktigt bra.
Tilläggsdirektiv även för omprövningar
Sophie Karlsson tycker att det vore bra om utredningen även fick tilläggsdirektiv om hur assistansbeslut omprövas och vad som räknas som ”väsentligt ändrade förhållanden”. Detta har för övrigt Försäkringskassan själva begärt.
– Vi på IfA vill inte att besluten ska omprövas förutsättningslöst eller med fastställda tidsintervall, särskilt inte för personer med varaktiga assistansbehov.
Idag anser Försäkringskassan att ”väsentligt ändrat förhållanden” kan ha uppstått vid förändringar i livssituationen. Då kan de återkräva assistansersättning de anser betalats ut felaktigt, vilket får mycket stora konsekvenser, säger Sophie Karlsson.
– Den enskilde själv kan fortfarande uppleva sig ha ett assistansbehov som behöver tillgodoses och att det därför inte är felaktigt utbetald assistansersättning. Detta skapar stora osäkerheter och många vågar inte kontakta Försäkringskassan av rädsla för att det ska påverka beslutet negativt, säger Sophie Karlsson.
