Socialutskottet har röstat för att alla grundläggande behov ska räknas i sin helhet. Pia Steensland hoppas att regeringen nu låter Lars Lööws utredning arbeta med detta. Hon välkomnar samtidigt att Lars Lööw inte kommer lägga fram kommunalt huvudmannaskap som ett alternativ.
En majoritet i socialutskottet stödde den 3 mars Kristdemokraternas förslag om att huvudmannaskapsutredningen ska få tilläggsdirektiv för att utarbeta förslag som gör att samtliga hjälpmoment för alla grundläggande behov ska ge rätt till personlig assistans. Pia Steensland är KDs talesperson i funktionshinderfrågor.
– Det är ett tydligt och efterlängtat ställningstagande av en majoritet i riksdagen som visar att flera partier äntligen är villiga att gå från ord till handling för att återupprätta rätten till assistans.
Hur röstade partierna?
– V, SD, KD, L, MP och C röstade för, S och M reserverade sig mot utskottets ställningstagande.
Hoppas regeringen verkställer riksdagens beslut
Det formella beslutet kommer tas i riksdagen den 16 mars. Då får regeringen ett tillkännagivande, en uppmaning, att agera i enlighet med riksdagens vilja. Pia Steensland hoppas att regeringen då gör samma bedömning som Socialutskottet.
– Nämligen att det är rimligt att en person med omfattande funktionsnedsättning får assistans för tex hela toalettbesöket, inte bara för de moment som räknas som mycket privata.
Har regeringen en skyldighet att verkställa Riksdagens tillkännagivande?
– Nej, det har de inte, den enda skyldighet som regeringen har är att inom två år från beslutet återkomma till riksdagen och rapportera hur de hanterat tillkännagivandet. Men om regeringen skulle vara minsta osäker på hur viktig den här frågan är så föreslår jag att de tar kontakt med representanter för funktionshinderrörelsen för att ta del av deras syn på saken.
Orsak: Regleringsbrevet 2016
Antalet assistansberättigade minskar månad för månad och 77 % av alla förstagångsansökningar får avslag. Försäkringskassan har just meddelat att antalet assistansberättigade bedöms fortsätta minska till slutet av 2023. Pia Steensland anser att den rådande situationen och den strikta rättspraxisen är en konsekvens av regeringens regleringsbrev till Försäkringskassan 2016, om att bryta utvecklingen av antalet assistanstimmar.
– Direktivet om att bryta utvecklingen av antal timmar inom assistansen föranledde att myndigheten började tolka gamla domar från 2009, 2012 och 2015 mycket mer restriktivt än tidigare. Tusentals personer har sedan dess förlorat sin rätt till assistans. Det är hög tid att regeringen drar i nödbromsen för att rätta till det som blivit så uppenbart fel.
Mycket glad för Lars Lööws besked
Lars Lööw, utredare i huvudmannaskapsutredningen, sade nyligen i en intervju på Assistanskoll att ett kommunalt huvudmannaskap inte är något alternativ som utredningen kommer att lägga fram. Pia Steensland välkomnar beskedet.
– Jag blev mycket glad, det gav mig hopp om att utredningen kan leda till ett statligt huvudmannaskap som säkerställer att rätten till assistans inte ska avgöras av var du bor. Tillsammans med Socialutskottets beslut om att utredningen också ska titta på bedömningen av de grundläggande behoven skulle helheten kunna bli riktigt bra, säger Pia Steensland.
Tilläggsdirektiv om omprövningar?
Försäkringskassan sade nyligen att de vill att huvudmannaskapsutredningen även ska få i tilläggsdirektiv att utreda omprövningarna och begreppet ”väsentligt ändrade förhållanden”.Pia Steensland stödjer förslaget.
– Vi instämmer med Försäkringskassan om att det finns problem med dagens hållning och har också lagt förslag i riksdagen om att det behövs en översyn av tillämpningen av väsentligt ändrade förhållanden. Vi vill att terminologin ändras till väsentligt ändrade behov, för att förtydliga att det ska vara den enskildes faktiska behov som ska vara avgörande – inte det förändrade förhållandet i sig.
Har Socialutskottet sagt något om detta?
– Tyvärr fick vi inte stöd för dessa förslag i socialutskottet, säger Pia Steensland.
