Idag hålls assistansanordnarna ansvariga för vad deras kunder gör, vilket kan skapa ohållbara relationer mellan assistansberättigad och utförare. Många assistansanvändare förstår inte heller när de ska anmäla väsentligt ändrade förhållanden. Situationen måste förändras säger Anna Barsk Holmbom.
De senaste två åren har en rad anordnare fått indraget tillstånd från IVO att bedriva personlig assistans. Det sätt som IVO återkallat tillstånden är mycket problematiskt, säger Anna Barsk Holmbom, specialist på assistansfrågor på ABH–Utbildning och Rådgivning.
– Vissa frågor som lett till återkallade tillstånd har varit utanför assistansanordnarnas kontroll. Det har skapat en stark oro och stark rädsla hos många anordnare.
Arbetsgivarorganisationen Fremia talar om att anordnare straffas för fel som deras kunder gjort och som de själva inte kan påverka…
– Så kan det vara. Om den assistansberättigade de facto bedrar anordnaren blir anordnaren straffad. Men det är nog inte det mest vanliga problemet. Vanligare är nog att den assistansberättigade inte förstår när den behöver anmäla ändrade förhållanden, eller förstår men inte törs då man är rädd att mista beviljade timmar.
Anordnare förutsätts ha kontroll på assistansanvändarna
Återkallade tillstånd har oftast berott på återbetalningskrav från Försäkringskassan som de informerat IVO om. Då prövar IVO lämpligheten i anordnarens tillstånd. Utöver enorma belopp i återkrav, riskerar företaget alltså även indraget tillstånd, säger Anna Barsk Holmbom.
– Det i sin tur leder till diskussioner som skrämmer assistansberättigade, tex hur assistansanordnare ska kunna ha en kontroll som gör att de kan anmäla allt som kan påverka den assistansberättigades rätt till assistanstimmar.
Lättare få pengar från anordnarna
Att Försäkringskassan ställer kraven på anordnaren istället för på den assistansberättigade beror på att chansen för att få tillbaka pengarna är så oändligt mycket större då, anser Anna Barsk Holmbom.
– Jag varnade för skrivningarna i lagen när man la till anordnaren som ansvarig att anmäla väsentligt ändrade förhållanden, men då lovade och svor Försäkringskassan på att det bara var när anordnaren faktiskt kände till eventuella förändringar som de kunde bli återbetalningsskyldiga. Riktigt så blev det ju inte.
Å ena sidan kan man tycka att det är bra att den assistansberättigade inte blir återbetalningsskyldig, säger Anna Barsk Holmbom.
– Å andra sidan har det nu skapats motsättningar mellan anordnare och assistansberättigade som jag tror är förödande för möjligheten att skapa god assistans.
Anordnaren förväntas veta
Idag menar man att anordnaren förväntas känna till både det assistanssituationen ena och det andra och gör man inte det får man skylla sig själv, fortsätter Anna Barsk Holmbom.
– Argumentet är: Du är ansvarig för att ge den assistansberättigade assistans med kvalitet. Hur kan du göra det om du inte känner till? Och: Du är ansvarig för de personliga assistenternas arbetsmiljö. Hur kan du ha uppfyllt det och inte känna till assistanssituationen? Och har du inte gett assistans med kvalitet eller inte haft ett fungerande arbetsmiljöarbete förlorar du tillståndet.
Ond spiral sprungen ur fuskdebatten
Anna Barsk Holmbom vill inte lägga all skuld på myndigheterna för situationen, hon menar att det främst kommer ur en ond spiral från debatten om fusk och bedrägerier.
– Många blir påverkade av debatten, särskilt om de känner till något exempel på att bedrägerier som drabbat assistansberättigade. Jag hoppas att myndigheterna vill väl men saknar oerhört mycket den öppna dialog som fanns tidigare.
På vilket sätt har dialogen försämrats?
–Tidigare bjöd Försäkringskassan ofta in brukar- som anordnarrörelsen till dialog. Idag sker det bara undantagsvis. Min uppfattning att man i dessa fall mestadels lyssnar efter att man genomfört förändringar. Inte innan, som det var tidigare.
Fortfarande tillåtet anställa person från annat land
Debatten kring skenaställningar, arbetstillstånd och så kallad brukarimport i personlig assistans är idag skev, menar Anna Barsk Holmbom.
– Om en assistansberättigad person vill anställa en viss person från ett land och det krävs uppehållstillstånd och arbetstillstånd är det fortfarande möjligt för arbetsgivaren att erbjuda en anställning där personen kan komma till Sverige. Det har diskuterats om det ska förbjudas men i nuläget finns inget sådant lagförslag.
Skenanställningar däremot olagligt
Om anordnaren däremot arrangerar falska anställningar, kanske tar betalt för arbetstillstånd, eller att personen inte utför något arbete annat än på papperet är det inte lagligt, säger Anna Barsk Holmbom.
– Skenanställning med syfte att kringgå reglerna om uppehållstillstånd och arbetstillstånd är förbjudet. Om det dessutom görs för att personen, när den har arbetat tillräckligt länge, ska kunna ta hit en släkting som har behov av assistans har vi det som kallas ”brukarimport”. Jag kan ha förståelse för att det är bra för personen som behöver assistans att komma till Sverige men det var inte så lagen var tänkt.
Förtydliga omprövningsstoppet
Anna Barsk Holmbom vill se flera åtgärder, bland annat att regeringen förtydligar omprövningsstoppet och begreppet ”väsentligt ändrade förhållanden”.
– Omprövning ska bara ske när assistansberättigades behov tillgodoses på annat sätt genom någon annans försorg, t ex om den assistansberättigade flyttar till sjukhus, vårdhem eller liknande. Många som behöver törs inte söka fler timmar och ser omprövningsstoppet som sin enda trygghet, säger Anna Barsk Holmbom.
